Köpenhamn

Hur nystartar vi turismen på ett hållbart sätt? Del 3

Här kan ni läsa den tredje och sista delen i Schyst resandes intervjuserie, om hur vi ska nystarta turismen efter Coronapandemin.

Den ofrivilliga paus som pandemin orsakade, har inte bara fått oss att ändra våra resmönster och vanor, den har även gett oss möjlighet att stanna upp och reflektera över hur vi vill leva och semestra i framtiden.

Vi har frågat ett antal sakkunniga, forskare och representanter för bransch och fackförbund vad vi behöver förändra för att turismen ska fundera som en motor för hållbar utveckling. Schyst resande presenterar här den tredje delen av en intervjuserie där vi kommer att diskutera framtidens turism.

Kan vi använda oss av den här nystarten till att förändra branschen och våra resvanor till det bättre? Går det att nystarta med mer hållbara värderingar?

Hur kan turism fungera som motor för hållbar utveckling utan att driva på klimatkrisen?

Vi ställde den frågan till ett antal sakkunniga, forskare, bransch-representanter och fackliga. Här är deras svar.

Pim van Dorpel, vice ordförande Hotell och restaurangfacket, om hållbar turism för Schyst resande

"Coronakrisen har på ett mycket påtagligt sätt uppenbarat bristerna i trygghet i samhället och i anställningar, här hemma i Sverige och i vår omvärld."

Pim van Dorpel, vice ordförande Hotell- och restaurangfacket, HRF:

Vad behöver vi förändra för att turismen ska kunna bidra till de länder vi besöker och hur kan den fungera som en motor för hållbar utveckling utan att förvärra på klimatkrisen?

Vår bransch, besöksnäringen, har drabbats hårt av pandemin. I en näring där själva förutsättningen är att vi reser, möts och delar upplevelser, får det stora konsekvenser när vi inte längre kan leva som vi har gjort tidigare.

Coronakrisen har på ett mycket påtagligt sätt uppenbarat bristerna i tryggheten i samhället och anställningar, här hemma i Sverige och i vår omvärld. Över en natt fick tusentals timanställda gå från sin försörjning när pandemin tog fart i våras. De möttes också av brister i trygghetssystemen, som a-kassa. I många andra länder fanns inte ens fungerande trygghetssystem.

Vad kan vi göra? Jobba för bättre villkor!

Vi kan inte gå tillbaka till den situation som rådde innan pandemin. Att en stor andel människor som jobbar med bland annat turism inte har heltidsanställningar, går på korta, tillfälliga anställningar eller inte ens får en lön som går att leva på - är inte hållbart.

Pandemier går alltid över. Även denna pandemi kommer att ebba ut och livet åter gå tillbaka till någon form av normalitet. Men hur denna normalitet ska se ut är något som vi kan påverka.

Min förhoppning och det som jag kommer att jobba för är att det nya normalläget kommer att präglas av bättre villkor, tryggare anställningar och vara mer miljömässigt och socialt hållbart.


Alasdair Skelton, professor geologi och chef för Bolin Center for Climate Research, SU

"Närturismen kan bli det nya normala. Utifrån klimathänseende måste det bli så."

Alasdair Skelton, medlem i nätverket Researchers desk samt professor i geokemi och petrologi, ledare för Bolin Center for Climate Research, Stockholms Universitet:

Vad behöver vi förändra för att turismen ska kunna bidra till de länder vi besöker och hur kan den fungera som en motor för hållbar utveckling utan att förvärra på klimatkrisen?

2020 blev året då jag lärde mig att stanna i närområdet. Jag hittade fantastiska naturreservat som jag inte hade en aning om fanns så nära Stockholm. Med familjen utforskade jag Vätterns vackra kuster från kajak och vi cyklade mountainbike i Dalarna. Nu drömmer jag om att besöka Höga kusten, Öland, Sarek och många av de andra underverk Sverige har att erbjuda. Jag tror inte att jag är ensam om detta.

Närturismen kan bli det nya normala. Utifrån klimathänseende måste det bli så.

Vad kan vi göra? Räkna på det och ta det lugnt!

En tågresa t/r till Vättern från Stockholm ger upphov till 1,4 kg koldoxid (Ecopassenger, 2020) – det vill säga lika mycket som en hamburgare (Världsnaturfonden, 2020).

På ungefär samma tid kan man flyga till Rom en resa som ger upphov till 500 gånger så stora koldoxidutsläpp. Det fotavtryck i koldioxid en flygresa på 2 700 km ger hamnar på 647 kg, per person (Kamb and Larsson, 2018; Ecopassenger 2020).

Vi måste börja resa på ett annat sätt, som inte bara handlar om att “komma dit" men där resan faktiskt får vara en del av upplevelsen. Om du tar tåget istället för flyget minskar du dina uppsläpp med faktor åtta (Ecopassenger 2020). Det tar längre tid, men man får se och uppleva mycket mer. Det är vägen för en hållbar turism.

uppmaning

Visa vägen till hållbara tjänsteresor

Hur tar du fram en effektiv och användbar resepolicy för hållbara tjänsteresor?

Läs mer