Helena Myrman, tv, projektledare för Schyst resande och Lotten Fowler, th, generaldirektör för SBTA.

Debatt om tjänsteresor i Aktuell Hållbarhet

Det är i dag orimligt att inte inkludera tjänsteresorna i företagens hållbarhetsredovisning, särskilt när det gäller stora företag med internationell verksamhet och produktion. Ändå sker det nästan aldrig.

Den här debattartikeln har tidigare publicerats i Aktuell Hållbarhet. Undertecknare är Lotten Fowler, generalsekreterare för Swedish Business Travel Association och Helena Myrman, projektledare för Schyst resande, som argumenterar för större samverkan mellan hållbarhetsansvariga och HR/Travel managers.

Under året som gått har tjänsteresandet minskat till följd av coronapandemin. Det finns dock anledning att tro att en vändning kommer i takt med att allt fler vaccineras och gränser öppnas.

Nätverket Schyst resande har i en ny rapport undersökt hur 27 svenska företag inom industri, bygg, konfektion och sport arbetar med hållbarhet kring sina tjänsteresor. Dessa företag har alla en världsomspännande produktion och försäljning med global verksamhet.

Tjänsteresandet inom dessa företag är omfattande, inom vissa av dessa företag gjordes innan corona över 50 000 resor utanför Europa om året.

Tjänsteresorna utgör här alltså en icke försumbar del av företagens samlade påverkan på omvärlden, både vad gäller klimat, miljö och lokala samhällen. Ändå är det inget av de 27 granskade företagen som analyserar den direkta effekten av tjänsteresorna i sin hållbarhetsredovisning.

Hållbarhetsarbetet i de 27 företagen tenderar fokusera på villkor i den egna produktionen och på godstransporter. Även om dessa faktorer har en sammantaget större påverkan finns inga skäl att utesluta de utsläpp som orsakas, liksom annan påverkan på miljö och samhällen, till följd av de resor som anställda gör i tjänsten.

Vi ser två förklaringar till att tjänsteresandet ofta fallit mellan stolarna i hållbarhetsarbetet:

  1. Hållbarhetsfrågan behöver få bredare uppmärksamhet inom företagens ledningsgrupper, samarbetet mellan TMs/HR och hållbarhetsgruppen behöver förstärkas. Som det är idag, är resepolicyerna mer av handlingar för hur resor ska bokas och beställas än dokument som reglerar val och beteenden.

  2. Det saknas verktyg och standards. De internationella mallar som i många fall används för att utforma hållbarhetsrapporter saknar till exempel ännu särskilda rubriker för att redovisa påverkan till följd av tjänsteresor.

Det är just nu hög tid att göra något åt detta, av tre skäl. Att visa på engagemang för klimatet har för det första blivit närmast en hygienfaktor för företag inom alla sektorer. Det råder idag stor konsensus om att det krävs omställning av såväl människors beteenden som verksamheter om något av Parisavtalets klimatmål ska vara möjliga att uppnås. Självklart bör tjänsteresornas påverkan ingå i den samlade hållbarhetsrapporteringen, anser SBTA och Schyst resande.

För det andra finns juridiska aspekter på frågan om ett hållbart tjänsteresande. Det handlar framför allt om det direktiv (Non-financial Reporting Directive, 2014/95/EU) för företag mer fler än 500 anställda som EU antog 2014 och de uppföljande riktlinjer som kom 2016. Enligt dessa bör företagen redovisa hur mycket utsläpp av koldioxid de orsakar. Detta borde rimligen ha en direkt inverkan på hur företagen reglerar och instruerar anställdas tjänsteresor.

För det tredje har coronapandemin under 2020 drastiskt förändrat företagens tjänsteresande. Företag har tvingats att i stor utsträckning gå över till digitala möten i stället för fysiska. Många av de företrädare för företag som intervjuats hävdar att dessa förändringar kommer att få långsiktiga konsekvenser även när pandemin förhoppningsvis klingar av. Exakt vad detta innebär är osäkert. Men en sak är uppenbar, just nu är ett gyllene tillfälle att se över resepolicyer och stärka hållbarheten kring tjänsteresorna.

I det arbetet vill vi särskilt betona följande:

  • Ansvaret för resepolicyn och tjänsteresor och bör utformas i samverkan mellan HR/Travel Manager och hållbarhetsansvariga.

  • Tjänsteresorna bör involveras i det samlade hållbarhetsarbetet och inkluderas i riktlinjerna för hållbarhet.

  • Det bör vara tydligt och offentligt hur man prioriterar arbete med hållbarhet i alla led, även för tjänsteresandet. Statistik och analyser av tjänsteresornas effekter bör redovisas i den årliga hållbarhetsrapporten.

  • Den medarbetare som gör beställningar bör få information om vad olika alternativ betyder för miljön och klimatutsläpp. I riktlinjerna bör också finnas normer för hur klimat- och miljöaspekter ska vägas mot kostnadseffektivitet. Detta saknas i nuläget i de flesta system som används och utvecklingen behöver drivas på.

Undertecknare: Lotten Fowler, general manager för Swedish Business Travel Association och Helena Myrman, projektledare för Nätverket Schyst resande

uppmaning

Checklista för en hållbar resepolicy

Se vad ni behöver ha koll på.

Till checklistan