Porträttfoto av Britta Holmberg

”Det som är fel för våra egna barn i Sverige är lika fel för barn i andra länder”

Hur hör barns rättigheter ihop med resande? Childhoods programchef Britta Holmberg berättar.

Hur hänger barns rättigheter ihop med turism?

– Resande är ju i grunden något positivt. Mötet med andra kulturer kan berika oss alla och sprida värderingar om allas lika värde och barns rättigheter. Men globaliseringen, nya sätt att resa som volontärturism och home-stays och tillgången på billiga resor till fattiga länder långt bort kan också öka riskerna för barn.

Det finns flera skäl till det. Normer och värderingar i vissa länder gör att barn inte lär sig att säga emot (vita) vuxna och barnens röst väger lätt om ord står mot ord. De som vill förgripa sig på barn söker sig gärna till länder där fattigdom och utsatthet gör det lätt och billigt att hitta barn att utnyttja och där rättsväsendet är svagt eller korrumperat. Alkohol och svagare social kontroll gör också att fler går över gränsen på ett sätt som de knappast skulle ha gjort i Sverige.

Vad gör Childhood åt det?

– Vi arbetar tillsammans med lokala organisationer för att pröva, stärka och sprida effektiva metoder för att förebygga våld och övergrepp. Vi ger också stöd till barn och familjer där risken för våld och övergrepp är särskilt stor.

Metoderna kan handla om allt från pappagrupper i kåkstäder i Sydafrika till tekniska lösningar för att motarbeta grooming eller spridning av övergreppsbilder på nätet. Vi stärker också små organisationer som arbetar nära särskilt utsatta grupper, till exempel en organisation som arbetar för att barn som utsatts för människohandel i Nepal ska kunna återintegreras i sina familjer.

Vi kombinerar arbete på gräsrotsnivå, där lösningar kommer från målgruppernas egna erfarenheter och behov, med samarbete med stora företag och institutioner som FN.

Många har nog hört talas om er grundare...

– Ja, Childhood grundades av drottning Silvia. Hon är en aktiv förespråkare för barns rätt till en barndom utan våld och övergrepp.

Ni jobbar också med frågan om barnhemsturism – vad är det och hur ser ni på det?

– I länder som Sydafrika, Kambodja, Thailand och Nepal har det blivit populärt att besöka barnhem på resan för att "se hur det är med egna ögon" och "hjälpa barn som har det allra svårast". Det är fint tänkt, men om man tänker efter lite längre inser man att det vore helt otänkbart att vi i Sverige skulle bygga barnhem för att omhänderta barn vars familjer är för fattiga att ta hand om dem. Eller låta turister komma och leka en stund med barn som har blivit traumatiserade och övergivna.

Det som är fel för våra egna barn i Sverige är lika fel för barn i andra länder. Därför informerar vi om baksidorna med att besöka, finansiera och volontärarbeta på barnhem, till exempel genom Barnhemskollen.

Vad arbetar ni mer med just nu?

– Vi kommer under sommaren att lansera ett projekt tillsammans med Ecpat, Polisen, Jämställdhetsmyndigheten och Child Safe Movement. Syftet är att göra det svårare för resande förövare att utnyttja barn och komma undan med det.

Vi tror att den stora majoriteten av turister och utlandssvenskar i länder där många barn utnyttjas sexuellt (Thailand, Kambodja och Filippinerna till exempel) verkligen vill och kan göra mer för att förhindra att svenskar förgriper sig på barn. Vi vill använda de goda krafterna. Svensk polis utreder sexualbrott mot barn som har begåtts av svenskar i andra länder. Men för att de ska kunna göra det behöver anmälningarna komma in!

Finns det något ni tycker att alla som reser eller arbetar i resebranschen borde göra, för barnens skull?

– Det viktigaste jag önskar mig är att alla börjar tänka till! De allra, allra flesta vill väl och vill hjälpa barn som har det svårt. Men ibland tappar vi delvis omdömet när det gäller barn i andra länder och börjar bedöma deras situation och vår möjlighet att hjälpa på ett helt annat sätt än om det skulle handla om "våra" barn. Det leder ofta till kortsiktiga lösningar som inte tar hänsyn till hela barnets situation och ibland skapar nya problem.

Ett exempel är turister som ger till barn som tigger. Det kan kännas som att man hjälper barnet, men leder till att fler barn riskerar att hamna på gatan. Att tigga eller sälja småsaker till turister kan ibland ge familjen en större inkomst än vad föräldrarna kan tjäna. Men gatumiljön är extremt farlig för barnen och många blir sexuellt utnyttjade och misshandlade. Det håller dem också borta från skolan och en utbildning som skulle ge dem en långsiktig försörjning. Att ge till tiggande barn kan alltså hålla kvar barnen i fattigdom och öka deras utsatthet. Då är det bättre att ge till en organisation som arbetar med att hjälpa familjerna och se till att barnen så snabbt som möjligt kommer bort från gatan.

Läs mer om Childhood på deras webbplats

Se Childsafes 7 tips på hur du kan trygga barns rättigheter på resan

uppmaning

Vilket hållbart restips vill du dela med dig av?

Beskriv ditt favoritställe och inspirera andra!

Tipsa här