Kan turismen bli mer hållbar efter pandemin?

Hållbar turism – är en förändring möjlig efter pandemin?

Schyst resandes nya rapport "Framtidens turism - kan turismen bli mer hållbar efter pandemin?" beskriver hur både FN och regeringar satsar på hållbar turism efter coronapandemins chock. Men hur flexibel är egentligen turismsektorn, och hur mycket är bara greenwashing?

Coronapandemin har gått till historien som den största samhällsstörningen den globaliserade världen någonsin har skådat. Den massiva turismsektorn har påverkats mycket starkt av krisen. Var tionde människa i världen arbetar idag med turism, vilket gör det till en av de viktigaste ekonomiska sektorerna. Redan några månader in i pandemin varnade FN för att 120 miljoner människor i turismsektorn riskerade arbetslöshet. Länder som är starkt beroende av turismintäkter har drabbats extra hårt, men det har ändå funnits tydliga skillnader mellan sådana länder i det globala nord, respektive det globala syd.

Pandemins orättvisa konsekvenser

Cypern är, jämte Malta det land i EU som är mest beroende av turismintäkter. Cypern förlorade 85 procent av det normala antalet turister under pandemins första halvår och arbetslösheten ökade från sex till tio procent. Men regeringen initierade ett framgångsrikt stimulanspaket samt inhemsk turism, och sociala skyddsnät kunde fånga upp människor. Införandet av EU:s vaccinpass fick under 2021 snabbt den internationella turismen att öka igen.

I turismberoende länder som Mexiko och Egypten är de sociala skyddsnäten svagare. En majoritet av alla arbetande människor, inklusive de som arbetar med turism, tillhör den informella ekonomiska sektorn. De är inte anställda, de saknar oftast besparingar och lever från hand till mun genom att utföra svartarbete. När pandemin utbröt så vidtog regeringarna i både Mexiko och Egypten åtgärder för att hjälpa de arbetslösa, men åtgärderna var ofta allt för små, kortvariga eller kunde inte alls nå fram till människor i den informella sektorn.

En ny slags turism?

Under de senaste åren har hållbarhet blivit ett allt viktigare ord, och pandemins utbrott har gett upphov till en debatt om huruvida avbrottet för det internationella resandet kan ge upphov till en ny och mer hållbar turism. I forskarvärlden har det å ena sidan argumenterats för att pandemins kris saknar tidigare motstycke, och världen har under de senaste åren fått en ökad medvetenhet kring klimatkrisen. Å andra sidan har det ekonomiska systemet inte förändrats under pandemin, och systemet vill se en återgång till tidigare status quo och generering av pengar.

»Backpackingturister spenderar inte mycket pengar, men å andra sidan går deras pengar rakt in i lokalsamhället.« – Dimitri Ioannides

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har understrukit att turismen är en mycket viktig ekonomisk sektor som måste återuppstå, men att nu också är att gyllene tillfälle att bygga en ny modell som vilar på Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Turismen måste bland annat bli bättre på att skydda naturen. Det måste uppstå partnerskap som placerar värdfolket i centrum av utvecklingen, inte minst ekonomiskt sett.

Satsningar på hållbar turism

I Mexiko och Egypten, länder som länge tillhört toppen av populära turistdestinationer, har regeringarna nyligen presenterat stora satsningar för att skapa hållbar turism och samtidigt återetablera turismen efter pandemin. Det ambitiösa nationella programmet "Ett pånyttfött hållbart Mexiko" lanserades redan i slutet av 2019 och innehåller underprojekt som knyts samman med de globala hållbarhetsmålen. Projekten är menade att fördela turisterna över större ytor istället för att koncentrera dem till få platser, och det heter att turismintäkterna ska tillfalla hela folket.

Pyramiderna Egypten

Pyramiderna Egypten Bild: Joakim Medin

Egyptens regering lanserade landets första ekoturismkampanj "Eco Egypt" i slutet av 2020. Tidigare har det varit att få landet att börja jobba för de globala hållbarhetsmålen. Det förändrades efter att FN:s turismfrämjande organ UNWTO valde ut Egypten som mottagarland av bidrag för att återetablera turismen. Eco Egypt går ut på att man för första gången lockar turister till mindre och rurala platser istället för till sedan länge starkt exploaterade områden. Kampanjen frontar 13 naturreservat med betydelsefull miljö och historiska eller kulturella inslag, och understryker att lokalbefolkningarna står i centrum.

»Över hela världen nu så märker vi att det finns en ökad efterfrågan på rural turism, i den postpandemiska tiden.« – Basmah Al-Mayman

Kritik mot hållbarhetsutveckling ovanifrån

Det saknas dock inte kritik mot de här hållbarhetssatsningarna av regeringarna i Mexiko och Egypten. I bägge länderna har lokala, civila organisationer och kooperativ redan länge arbetat med hållbar turism. Men en närmare granskning visar att inga regeringsrepresentanter har talat med dessa lokala aktörer om de nya hållbarhetssatsningarna – lokalbefolkningen står alltså inte alls nödvändigtvis i centrum för utvecklingen.

»Gapen ska minskas mellan kvinnor och män, mellan urfolk och icke-urfolk, mellan urbana och rurala områden. Vi ska göra våra destinationer mer konkurrenskraftiga och mer hållbara.« – Bernardo Cueto

Sådana organisationer och kooperativ känner sig också överkörda i fråga om stora infrastrukturella projekt som realiseras av regeringarna, i hållbarhetens namn. Men som i själva verket tycks påverka naturen och lokalbefolkningarna på ett dramatiskt sätt, och som tycks gå rakt emot de globala målen för hållbar utveckling. Det handlar till synes om greenwashing; hållbarhet är ett kraftfullt koncept att använda i regeringsretorik men det behöver inte alltid ha någon bäring.

Men det bör trots allt ändå betraktas som hoppfullt att arbetet för en hållbar turism vunnit mer mark i Mexiko och Egypten, två av världens mest populära turismdestinationer. Lokala organisationer som arbetar för hållbarhet har redan i åratal odlat positiva band till lokala makthavare. I bägge länderna har regeringarna nu refererat till pandemin för att fortsätta tala om en övergång till en hållbar turism. När de lika gärna bara hade kunnat tala om att återgå till hur saker fungerade förr.

Turismen hittar tillbaka efter pandemin

Turismen hittar tillbaka efter pandemin Bild: Joakim Medin

Åtgärder som ännu behövs

Schyst resande uppmanar alla delar av resebranschen att ta en mer aktiv roll i arbetet med att bygga upp en långsiktigt hållbar turism. I synnerhet när det gäller länder i det globala syd som befinner sig i ett starkt beroendeförhållande till intäkter från turismsektorn. För att detta arbete ska kunna göras krävs det en ökad medvetenhet och ett större ansvar genom att;

– Skapa nya eller utveckla redan existerande initiativ som kan bistå i övergången till en hållbar turism. Sök assistans, understöd eller finansiella medel från både utvecklings- och biståndsorganisationer och från FN.

– Utbilda den egna befolkningen om betydelsen av hållbar utveckling, om bevarandet av naturen, samt om landets beroendeförhållande till turismsektorn.

– Inled nya eller understötta redan existerande, genuina samarbeten med lokalbefolkningen i och omkring platser av stor betydelse för att vidareutveckla hållbar turism.

– Vidta stor försiktighet med att implementera stora utvecklingsprojekt i hållbarhetens namn, som riskerar att påverka lokalbefolkningar. Engagera i största möjliga mån lokalbefolkningarna innan arbetet skrider i verket.

– Öka samarbetet med fackliga organisationer och vidta åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren och tryggheten för alla som arbetar inom turismsektorn och som samtidigt befinner sig i den informella ekonomiska sektorn.



Ladda ner rapporten här: "Framtidens turism - kan turismen bli mer hållbar efter pandemin?"

Rapporten är utgiven av: Schyst resande

Författare: Joakim Medin

Foto: Joakim Medin

Omslagsbild: Sofie Lantto

Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå

uppmaning

Visa vägen till hållbara tjänsteresor

Hur tar du fram en effektiv och användbar resepolicy för hållbara tjänsteresor?

Läs mer