Jordglob, klimatförändringar, hållbar turism, hållbart resande, Reskoll

Kan turism bidra till hållbar utveckling?

Efter nyår kommer vaccinet mot Covid-19 och med det löftet om öppnare gränser. Just därför måste vi nu på allvar ställa oss frågan om turism kan bidra till hållbar utveckling framöver – istället för det motsatta. Kan vi göra om och göra rätt 2021?

Den globala turismen är en av de största och snabbast växande sektorerna i världen, med en fyraprocentig ökningstakt per år. Eller var åtminstone innan coronapandemin slog till.

Så sent som i slutet av januari 2020 rapporterade FN:s turismorgan UNWTO att det gjordes 1,9 miljarder turistresor under året innan.

Ett halvår senare lät det annorlunda. "Det här är det värsta resultatet vi har sett sedan 1950-talet och innebär ett abrupt avbrott på det senaste decenniets stadiga tillväxt inom sektorn", konstaterade UNWTO då.

Ett par hundra miljoner människor världen över uppskattas ha blivit av med sina inkomster från turism sedan i mars 2020. Stora företag har gått i konkurs och hela nationer drabbats hårt.

Men att flygplan stått parkerade och många hotell gapat tomma har också bidragit till att utsläppen har minskat (med 6-8 procent) och att påfrestning på vattentillgång och andra naturresurser har lättat.

Läs mer: De rikaste procenten orsakar de största utsläppen

Hög tid att se oss själva i spegeln

När nu regeringar över världen lovar snar vaccinering mot covid-19, öppnar de samtidigt för en potentiell nystart av turismen. Härligt, men det innebär också att det brådskar att få den svåra frågan besvarad, för att vi ska kunna göra bättre 2021:

Hur kan turism fungera som motor för hållbar utveckling utan att driva på klimatkrisen?

Vi ställde den frågan till ett antal sakkunniga, forskare, branschrepresentanter och fackliga. Här är deras svar.

Samantha Smith, Just Transition Centre, ITUC, om hållbar turism för Schyst resande

"Två initiativ som skulle göra skillnad: det ena är en biståndsfond för att finansiera sociala skyddsnät i låginkomstländer och det andra är skuldavskrivning."

Samantha Smith, chef för internationella fackets Just Transition Centre i Oslo, International Trade Union Confederation, ITUC:

Den typ av massturism som vi har sett på senare år har inte varit hållbar, utifrån en mängd aspekter. Om man ska se det positiva den typen av turism har fört med sig, är det ett stort antal jobb. Ofta osäkra jobb med dåliga villkor och i många fall ren exploatering, men jobb.

Nu har många av de jobben försvunnit, och hundratals miljoner människor har blivit av med sina inkomster - ofta i länder där det dessutom saknas sociala skyddsnät. Det är inte hållbart. Men vi kan inte heller återgå till att resa på samma sätt som vi gjorde innan pandemin, med de påfrestningar på klimat och resurser det innebar.

Vad kan vi göra? Börja drömma andra drömmar.

  • Turismsektorn skulle kunna bidra till en hållbar utveckling genom att investera mer i bättre arbetsvillkor och större hänsyn för människor och miljö på destinationerna.

  • De stora hotellkedjorna och researrangörerna skulle kunna hjälpa lokalsamhällen att bygga upp andra sektorer, andra jobb och bidra till utvecklingen av sociala skyddnät.

  • Genom ITUC driver vi två inititativ som skulle göra skillnad, det ena är en biståndsfond för att finansiera sociala skyddsnät i låginkomstländer och det andra är skuldavskrivning. Vill vi komma ur den här krisen ser vi inte någon annan utväg.

  • Som turist är det mest hållbara man kan göra att börja drömma andra resdrömmar, som inte innebär flygresor från norra till södra halvklotet två gånger om året.

Didrik van der Seth, SRF,  om hållbar turism för Schyst resande

"Att som många idag predika domedagen och dra i handbromsen är fel väg att gå. "

Didrik von Seth, VD Svenska resebyrå- och arrangörsföreningen SRF:

Till att börja med måste vi bemöta denna fixering i debatten och media att resandet, och då främst flyget, är den stora miljöboven. Flyget står för två till fyra procent av de totala utsläppen. Ja, det är mycket men ofta får man intrycket av debatten att om vi bara slutar flyga skall allt ordna sig.

Turism och resor är en grundpelare i den globala ekonomin som under de senaste decennierna har lyft mer än en miljard människor från extrem fattigdom till ett relativt grundläggande välstånd. Denna ekonomi skapar också förutsättningar att klara av våra utmaningar. Även klimatet. Nu varnar FN för att denna miljard människor riskerar att kastas tillbaka i fattigdom.

Flygsektorn är bland de som satsar mest på att få ner utsläppen och många lovande projekt är igång för att ta fram olika typer av fossilfritt flyg. En förutsättning för att dessa projekt kommer i mål är att det finns en resebransch som är lönsam så att resurser skapas för att finansiera dessa satsningar.

Vad kan vi göra? Vaccinera dig och res!

Vi behöver komma ifrån denna tävling i undergångsbeskrivning och symbolpolitik och vara mer lösningsorienterade genom att bejaka resandet och dess positiva effekter. Inte bara för ekonomin och välstånd utan även stärka mänskliga rättigheter och motverka nationalistiska strömningar.

Jag har upplevt många utmaningar som mänskligheten stått inför. Hunger, sopberg, luftföroreningar, barnadödlighet och många andra. Vi har klarat det mesta genom att fortsätta utvecklas och tro på vår förmåga. Att som många idag predika domedagen och dra i handbromsen är fel väg att gå. Låt oss därför vaccinera oss när detta snart blir möjligt och sedan ge oss ut i världen.


Per J Andersson, redaktör Vagabond, om hållbar turism för Schyst resande

"...om regeringar som nu pytsar in stöd-miljarder till krisande reseföretag ställer hårdare krav på att bidragen förutsätter omställning..."

Per J Andersson, resejournalist och redaktör resetidskriften Vagabond:

Natur- och friluftsturism går ut på att naturen är så orörd som möjligt och att djuren finns kvar. På så sätt kan turism vara bevarande, till skillnad från alternativ som gruvdrift eller industri.

I Indien är till exempel en av förklaringarna till att den tidigare utrotningshotade tigern nu ökar i antal att lokalbefolkningen nära tigerskogarna förstår att de får tryggare och mer varaktiga inkomster av människor som kommer och tittar på tigrarna än av dem som kommer för att skjuta dem.

Lokalt förankrad turism kan vara guld värd i glesbygder där få andra jobbtillfällen bjuds. Helst många små lokala turistföretag och "homestays" så att turisternas pengar hamnar i fler fickor.

Vad kan vi göra? Ställ motkrav för statliga stöd!

Jag önskar att regeringar runt om i världen som nu pytsar in stöd-miljarder till krisande reseföretag ställer hårdare krav på att bidragen förutsätter omställning. Till exempel i form av satsningar på klimatvänliga transporter som tåg. Franska regeringen har delvis gjort det. Den kräver av KLM-Air France att de hädanefter inte får flyga på flera olika inrikes sträckor där det finns tåg.

Jag hoppas också att pandemin lär oss turister att inte klumpa ihop oss på ett fåtal överexploaterade hotspots, som Barcelona och Venedig, utan gör att vi sprider ut oss. Då kan vi också bidra till att turistpengarna hamnar i fler fickor och på ställen som tidigare inte haft turism.


Frans de Man, Retour Foundation, om hållbar turism för Schyst resande

"Vi måste sluta upp att hyckla kring turismen och erkänna att den internationella turismen, i princip utan undantag, utgör en av de stora orsakerna till klimatkrisen. "

Frans de Man, konsult Retour Foundation, Nederländerna:

Vi måste sluta upp att hyckla kring turismen och erkänna att den internationella turismen, i princip utan undantag, utgör en av de stora orsakerna till klimatkrisen.

Vi kan inte heller fortsätta att lyfta fram enstaka goda exempel för att visa hur den internationella turismen kan bidra till utveckling. Över de senaste 30 åren har de här enstaka hållbara framgångshistorierna aldrig lyckats utgöra mer än 10 procent av turismsektorn och de har inte på något sätt lyckats balansera den destruktiva turismen.

Vad kan vi göra? Turista enbart lokalt och regionalt.

Turism kan bidra till hållbar utveckling på ett klimatneutralt sätt enbart om sektorn styr om dess nuvarande internationella inriktning.

Lokal och regional turism är bättre anpassad för att bidra till de lokala utvecklingsprocesser som behövs för att komma åt kärnan i de globala målen, Agenda 2030, det vill säga långsiktig fattigdomsbekämpning.


Pim van Dorpel, vice ordförande Hotell och restaurangfacket, om hållbar turism för Schyst resande

"Coronakrisen har på ett mycket påtagligt sätt uppenbarat bristerna i trygghet i samhället och i anställningar, här hemma i Sverige och i vår omvärld."

Pim van Dorpel, vice ordförande Hotell- och restaurangfacket, HRF:

Vår bransch, besöksnäringen har drabbats hårt av pandemin. I en näring där själva förutsättningen är att vi reser, möts och delar upplevelser får det stora konsekvenser när vi inte längta kan göra som vi har gjort tidigare.

Coronakrisen har på ett mycket påtagligt sätt uppenbarat bristerna i trygghet i samhället och i anställningar, här hemma i Sverige och i vår omvärld. Över en natt fick tusentals timanställda gå från sin försörjning när pandemin tog fart i våras. De möttes också av brister i trygghetssystemen, som a-kassa. I många andra länder fanns inte ens fungerande trygghetssystem.

Vad kan vi göra? Jobba för bättre villkor!

Vi kan inte gå tillbaka till den situation som rådde innan pandemin. Att en stor andel människor som jobbar med bland annat turism inte har heltidsanställningar, går på korta, tillfälliga anställningar eller inte ens får en lön som går att leva på - är inte hållbart.

Pandemier går alltid över. Även denna pandemi kommer att ebba ut och livet åter gå tillbaka till någon form av normalitet. Men hur denna normalitet ska se ut är något som vi kan påverka.

Min förhoppning och det som jag kommer att jobba för är att det nya normalläget kommer att präglas av bättre villkor, tryggare anställningar och vara mer miljömässigt och socialt hållbart.


Alasdair Skelton, professor geologi och chef för Bolin Center for Climate Research, SU

"Närturismen kan bli det nya normala. Utifrån klimathänseende måste det bli så."

Alasdair Skelton, medlem i nätverket Researchers desk samt professor i geokemi och petrologi, ledare för Bolin Center for Climate Research, Stockholms Universitet:

2020 blev året då jag lärde mig att stanna i närområdet. Jag hittade fantastiska naturreservat som jag inte hade en aning om fanns så nära Stockholm. Med familjen utforskade jag Vätterns vackra kuster från kajak och vi cyklade mountainbike I Dalarna. Nu drömmer jag om att besöka Höga kusten, Öland, Sarek och många av de andra underverk Sverige har att erbjuda. Jag tror inte att jag är ensam om detta.

Närturismen kan bli det nya normala. Utifrån klimathänseende måste det bli så.

Vad kan vi göra? Räkna på det och ta det lugnt!

En tågresa t/r till Vättern från Stockholm ger upphov till 1,4 kg koldoxid (Ecopassenger, 2020) – det vill säga lika mycket som en hamburgare (Världsnaturfonden, 2020).

På ungefär samma tid kan man flyga till Rom en resa som ger upphov till 500 gånger så stora koldoxidutsläpp. Det fotavtryck i koldioxid en flygresa på 2 700 km ger hamnar på 647 kg, per person (Kamb and Larsson, 2018; Ecopassenger 2020).

Vi måste börja resa på ett annat sätt, som inte bara handlar om att “komma dit" men där resan faktiskt får vara en del av upplevelsen. Om du tar tåget istället för flyget minskar du dina uppsläpp med faktor åtta (Ecopassenger 2020). Det tar längre tid men man får se och uppleva mycket mer. Det är vägen för en hållbar turism.

Läs mer: Vi har ändå grejat ett jack i utsläppskurvan 2020

Vad tror DU själv, kan turism fungera som motor för hållbar utveckling – utan att driva på klimatkrisen? Hur kan vi resa hållbart 2021? Dela och kommentera gärna den här artikeln i sociala medier!

uppmaning

Vilket hållbart restips vill du dela med dig av?

Beskriv ditt favoritställe och inspirera andra!

Tipsa här