Kryssningsindustrins ohållbara baksida

Kryssning - lyxresan som skadar miljö och människor

Kryssningstrenden växer sig allt starkare bland oss svenskar och har blivit ett etablerat alternativ till den traditionella chartern. Men bakom fasaden gömmer sig en ohållbar verklighet och kryssningsfartygens framfart är skadlig för både våra hav och för de människor som bor längs kusterna, i hamnstäderna och inte minst för de som arbetar ombord.

Schyst resandes nya studie "Kryssning – en lyxresa med smutsig baksida" beskriver den smutsiga baksidan av kryssningsindustrin. En semesterform som de flesta av oss förknippar med avkoppling och den ultimata lyxresan. Men som innebär ett stort slitage på hav och miljö, samt många negativa konsekvenser för lokalbefolkningen på destinationerna och för de anställda ombord på båtarna. Trots de många negativa konsekvenserna växer kryssningsindustri rekordsnabbt. En utveckling som inte är hållbar och kräver förändring.

Kryssningsfartyg utgör endast en liten del av den globala sjöfartsflottan, men har en oproportionerlig inverkan på luftkvalitet, livsmiljöer och klimat

Kryssningsfartyg utgör endast en liten del av den globala sjöfartsflottan, men har en oproportionerlig inverkan på luftkvalitet, livsmiljöer och klimat. Det är som ett gigantiskt flytande hotell som konstant bränner drivmedel när de förflyttar sig mellan destinationer, men också för att hålla igång luftkonditionering, belysning och aktiviteter ombord. När fartygen färdas snabbt och nära kusten, innebär det att enorma volymer bränsle förbränns i närheten av kustbefolkningen.

Miljömässig påverkan

Faktorer som har en stor påverkan på miljön är bland annat den undermåliga avfallshanteringen ombord på fartygen och som skadar den marina faunan med farliga ämnen, flytande makroavfall samt utsläpp av mikro- och nano plaster. Även hanteringen av avloppsvatten är bristfällig på många kryssningsfartyg och orenat vatten dumpas i havet och sprider bakterier, tungmetaller och näringsämnen.

När kryssningsfartygen färdas längs med tätbefolkade kustlinjer och ute på öppet hav, släpper de även ut luftföroreningar som påverkar människors hälsa. Marint bränsle är mindre raffinerat och har inte lika strikta utsläppskrav. De senaste åren har sjöfartens miljöpåverkan börjat granskas alltmer och 2020 började en ny global gräns för svavelhalten i marina bränslen att gälla.

Även fartygens barlastvatten ställer till det för miljön och den biologiska faunan, när den bidrar till spridning av främmande organismer. I värsta fall kan hela ekosystem slås ut när de nya arterna inte har några naturliga fienden.

Social och ekonomisk påverkan

Utöver miljön, har kryssningsindustrin även en social och ekonomisk negativ påverkan på människor och miljö. Generellt kan de stora kryssningsfartygen jämföras med flytande all-inklusive hotell, där en begränsad del av pengarna kommer den lokala ekonomin till godo. Större delen av allt som turisterna lägger på resan; transport, mat, övernattning och underhållning tillfaller rederierna. De orter som besöks på resan får ofta en liten del av inkomsterna från turismen – men desto mer av miljöproblemen. Kryssningsturisterna orsakar stor trängsel på historiska gator och vid turistattraktioner, vilket leder till slitage och en påfrestande miljö för lokalborna, men även för andra turister som besöker staden. Därför höjs nu röster på allt fler destinationer, att antalet turister måste begränsas för att undvika överturism.

Schyst resande har tagit fram ett antal krav som branschen aktivt måste arbeta med.

• Kryssningsindustrin behöver en klimatplan för nollutsläpp, med mätbara målsättningar och åtgärder, exempelvis bränsle av förnybar energi och nya fartyg med mer hållbar teknik och maskineri.

• Alla fartyg måste använda landström när de ligger i hamn och betala hela kostnaden, utan skatteunderlag. Det kräver att fartygen har uppgraderade elsystem.

• Desamma gäller även vattenreningssystem som måste finnas ombord för att minska utsläpp av avloppsvatten i havet. Även all form av avfallshanteringen måste ske i hamn.

• Det krävs en större respekt för ekosystem och skyddade områden. Fartygen måste exempelvis undvika vissa känsliga områden och anpassa hastigheten för att inte störa djurlivet.

För att komma till rätta med problemen runt kryssningsindustrin krävs det åtgärder på olika nivåer. Det är först när dessa samverkar som vi kan se en förändring av industrin.**

• Statlig nivå: Det krävs lagar som styr industrin mot en mer hållbar verksamhet och organ som ser till att lagarna efterlevs i alla länder.

• Resebranschen: Det krävs också att resebranschen tar sitt ansvar och sina möjligheter att påverka, när de erbjuder den här typen av resor i sina reseprogram.

• Konsumenten: Även som konsument kan du vara med och påverka och göra flera medvetna val kring din resa eller helst välja en helt annan semesterform som är mer skonsam och hållbar.

När turismen nu drar igång igen efter pandemin, är det viktigt att alla krafter samverkar för att kryssningsindustrin blir en mer hållbar form av semester i framtiden.



Ladda ner rapporten här: "Kryssning – en lyxresa med smutsig baksida"**

uppmaning

Visa vägen till hållbara tjänsteresor

Hur tar du fram en effektiv och användbar resepolicy för hållbara tjänsteresor?

Läs mer