Fiskmås

Ska jag... åka på kryssning?

Kryssningsturism är en resform som lockar allt fler. Men hur hållbart är det egentligen att åka på kryssning?

Kryssningsresor är den resform som ökar allra mest i världen. Drygt 26 miljoner människor åker på kryssning varje år, en ökning med nästan 50 procent sedan 2009. Även i Sverige är trenden tydlig. Stockholms hamnar fick till exempel besök av rekordmånga passagerare – 619 000 personer – under årets kryssningssäsong.

En tickande miljöbomb

En baksida med kryssningsboomen är de kraftiga utsläppen. Det finns olika sätt att räkna på vad fartygen släpper ut, men enligt Klimatsmart semesters uppskattning orsakar en kryssning generellt sett tre gånger högre koldioxidutsläpp per person än en flygresa samma sträcka. Dessutom behöver man räkna in att många resenärer flyger till avresehamnen.

Än värre blir det om man räknar in utsläppen av partiklar och kväveoxider, som hamnar både i luften och vattnet. Dieselbilarnas utsläpp bleknar i jämförelse. Partikelutsläppen från ett enda mellanstort kryssningsfartyg kan motsvara dem från en miljon personbilar, enligt den tyska miljöorganisationen Naturschutzbund Deutschland.

Den täta kryssningstrafiken har till exempel gjort att norska fjordar har lika dålig luft som London. Under högsäsong kan den till och med vara livsfarlig att andas in.

Kryssningsfartygen genererar också en hel del avfall och skräp. Ett typiskt kryssningsfartyg med 3000 passagerare ger upphov till 30 000 liter mänskligt avfall och 255 000 liter vatten från disk och tvätt varje dag.

Stor färja i Medelhavet passerar en mindre stad

Hamnar i Medelhavet är särskilt drabbade av utsläppen från kryssningsfartygen. Bild: Jametlene Reskp, Unsplash

En del förbättringar har skett

De senaste åren har sjöfartens miljöpåverkan börjat granskas alltmer och 2020 ska nya regler kring utsläpp av svaveldioxid börja gälla. Kryssningsfartygen kommer dock – de nya reglerna till trots – fortsätta att släppa ut mycket mer än bilarna i Europa.

Värst drabbade av fartygens svans av svaveldioxid är Barcelona, Palma Mallorca och Venedig. Länderna kring Medelhavet är populära bland turister och utsläppen regleras inte där på samma sätt som i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. I de vattnen får båtbränslet inte innehålla hur mycket svavel som helst. Längs Nordamerikas och Karibiens kuster begränsar man också svavel och även kväve.

Sedan 2019 är det dessutom förbjudet att släppa ut svartvatten, det vill säga vatten från toaletter med kiss och bajs i, rakt i Östersjön. Förbudet är en stor seger och gäller nya fartyg. Från 2021 måste även äldre passagerarfartyg sluta dumpa bajsvatten.

Besättningens arbetsvillkor och påverkan på den lokala ekonomin

Även arbetsvillkoren ombord har kritiserats för att vara ohållbara. De stora fartygen är också i praktiken flytande all-inclusive-hotell, vilket innebär att rederierna tar större delen av allt som turisterna lägger på resan; transport, mat, övernattning och underhållning. De orter som besöks på resan får ofta en liten del av inkomsterna från turismen – men desto mer av miljöproblemen.

Många mindre färjor i bukt med berg i bakgrunden

Bild: Amy Rollo, Unsplash

Så – ska den som vill resa hållbart åka på kryssning?

Svaret är att även om det har skett förbättringar på senare år så är kryssningar fortfarande inte en hållbar form av turism.

Inspiration till mer hållbara resor

Kolla in våra råd till dig som vill bli en hållbar resenär här

Se andras tips på hållbara resmål och aktiviteter här!

uppmaning

Vilket hållbart restips vill du dela med dig av?

Beskriv ditt favoritställe och inspirera andra!

Tipsa här