Smog i Paris, Paris-avtalet, global uppvärmning, hållbar turism

Vi har ändå grejat ett jack i utsläppskurvan!

Om det är någonting vi vill fira när det här året går mot sitt slut, varför inte det faktum att vi har visat att det går att ställa om och minska utsläppen radikalt? Det är en rätt stor sak.

För fem år sedan skrevs historia när världens ledare samlades i Paris för att skriva under på löftet att göra det som krävs för att hålla uppvärmningen långt under två grader – och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

Varför sattes nivån på 1,5-2 grader? Jo, för att om världens genomsnittliga temperatur värms upp mer än så riskerar flera svåröverskådliga dominoeffekter ta vid och utsläppen genom sådant som tinande permafrost och varmare hav skena bortom vår kontroll.

Redan en grad varmare - på väg mot 3

Fem år senare pekar det mesta på att vi istället gasar mot en temperaturhöjning om tre eller till och med fyra grader. Så sent som den 9 december (2020) presenterades en ny FN-rapport, där man konstaterar att vi med dagens långsamma omställning har en mycket liten chans att klara oss under tre grader.

Det blir varmare när filten av koldioxid i atmosfären som omger planeten blir tjockare, vilket är precis vad som sker så länge vi släpper ut mer växthusgaser än vad som binds in och lagras i skogar och annan växtlighet (eller lagras genom framtida tekniska lösningar).

År 2020 är ett av de tre varmaste åren globalt som någonsin uppmätts, och enligt de mätningar som gjorts har vi redan uppnått en grads temperaturhöjning, globalt. (Se grafik längre ned.) I de norra delarna av världen, som i Sverige, går ökningen snabbare.

En jobbig grej är att uppvärmningen släpar något decennium efter utsläppen - de utsläpp vi gör i dag märks i höjda temperaturer om 10-20 år. Så den temperaturökning vi ser nu, härrör från utsläpp fram till i början av 2000-talet.

Sedan dess har utsläppen ökat. Bara från 2010 har utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser ökat med nästan 1,5 procent om året och i fjol, 2019, släppte vi ut mer växthusgaser än någonsin förr - 59,1 miljarder ton..

Det räcker inte att sluta flyga - men det HAR gett effekt!

På Lucia, den 13 december 2020, uppmättes 413,54 ppm, alltså miljondelar koldioxid i luften. Det är en 45-procentig ökning från året innan och en nivå som världen inte upplevt på flera miljoner år. (Se grafik nedan.)

Det kan verka förvirrande att vi minskar på utsläppen med det blir ändå mer koldoxid i luften - fast det är inte så konstigt egentligen. Om man tänker sig koldioxiden i atmosfären som det där täcket runt planeten är det lätt att förstå att det blir tjockare och vi blir varmare även om vi lägger på en tunnare extra filt i år än i fjol.

Det räcker alltså inte att sluta flyga. Men om man vänder på det - år 2020 är året då vi sett ett påtagligt jack i kurvan över ökade utsläpp. Och det är inom transportsektorn - där flyget inkluderas - som de största minskningarna av koldioxidutsläpp har skett.

Vad betyder detta? Jo, att vi kan göra skillnad!
Det betyder att det gör skillnad att resa hållbart.

Under 2020, till stor del till följd av coronapandemins restriktioner, har de globala utsläppen minskat med fem procent globalt och hela nio procent inom EU, enligt Carbonmonitor.org (I maj 2021 kommer även SCB:s statistik över de svenska utsläppen.) (Skrolla ned på sidan för att se grafik över hur utsläppen sett ut historiskt.) Det är ändå ganska fantastiskt!

Hur tar vi detta vidare?

För att vi ska klara Parisavtalet krävs att vi drar ner på de koldioxidutsläpp vi orsakar per person till ett ton per år till 2050. Idag ligger genomsnittssvensken på mellan 8 och 11 ton per person och år, beroende på om man också räknar in de utsläpp svenskar genom sin konsumtion ger upphov till utanför landets gränser.

Som jämförelse, motsvarar ett ton en flygresa tur och retur till södra Spanien från Sverige, per passagerare, enligt Naturvårdsverket. Så lätt sätter man alltså sprätt på hela sin årliga koldioxidbudget, när man har råd att unna sig. Flyget må utgöra en mindre del av världens samlade utsläpp, men för en genomsnittssvensk utgör varje flygresa en stor andel av totalen.

Det är heller inte alla som kan unna sig att orsaka så stora utsläpp. Enligt en rapport från Oxfam som Schyst resande rapporterade om i oktober står den allra rikaste procenten (1%) av världens befolkning för dubbelt så stora utsläpp som den fattigaste hälften (50%).

Dessutom är det de privata hushållen, framför allt i de rikare delarna av världen, som står för två tredjedelar av alla utsläpp genom sin konsumtion, sitt boende, sina transporter - och sina resor, enligt FN-rapporten Emission Gap Report 2020..

Om vi ska ta fasta på den minskning i utsläpp som skett 2020 är det vi som behöver ta oss i kragen.

Som 23 forskare nyligen poängterade i en debattartikel i Dagens Nyheter: "utsläpp från lyxkonsumtion bör inte prioriteras före utsläpp från exempelvis livsnödvändig matproduktion".

Tidigare i höstas pratade vi med Weeping Willows sångare Magnus Carlsson, som berättade att han börjat använda appen Svalna, som kan hämta uppgifter om vartenda köp man gör. Det är ett sätt att få superkoll på sina egna utsläpp och det var så han kom fram till att helt sluta flyga – även när han åker på turné.

Lite lakoniskt konstaterade Magnus Carlsson också att det inte går att säga åt en rökare att sluta röka, man måste vilja själv. Och det vill svenskarna nu!

I november kunde Schyst resande genom en Novus-undersökning visa att nära varannan svensk kommer att ställa om till ett hållbarare resande även efter att pandemins restriktioner hävts.

"Det finns forskare som menar att coronapandemin kan leda till det paradigmskifte för turismen som världen har väntat på", som Robert Pettersson, verksamhetsledare vid turismforskningscentret Etour i Östersund konstaterade i en intervju med TT tidigare i december.

Läs mer: Det här är rätt tillfälle för resebranschen att ställa om

Här är kurvorna vi måste vända:

1. Mängden koldioxid i luften

Trender koldoxid, uppmätta i Mauna Loa, Hawaii, CO2, hållbar turism, Schyst resande

Så här ser kurvan över koldioxiden i luften ut, som uppmätt vid Mauna Loa-observatoriet på Hawaii. De röda strecken står för faktiska mätningar med variationer till följd av väder, säsong etc, de svarta mätvärdet avräknat sådana variationer Bild: https://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/

2. Global snittempereratur

Grafik, temperaturhöjning, världen.

Genomsnittlig temperatur i världen, från 1850 till 2019. Bild: Ourworldindata.org

3. Utsläppsminskningar - så här ska det se ut!

Grafik. Utsläpsminskningar, koldioxid, växthusgaser, hållbar turism, schyst resande.

Så här måste kurvan se ut för att vi ska klara av Parismålets 1,5 grads uppvärmning, beroende på när vi börjar. Nu har vi börjat under 2020, låt oss se till att fortsätta. Bild: Ourworldindata.org

Håll dig uppdaterad!

uppmaning

Vilket hållbart restips vill du dela med dig av?

Beskriv ditt favoritställe och inspirera andra!

Tipsa här