Hållbarhet, hållbar turism, hållbart resande

Vad innebär hållbar turism?

Det pratas mycket om hållbarhet inte minst i samband med resor. Men vad innebär egentligen begreppet hållbar turism och vad är det som är ohållbart?

Mellan 1990 och 2020 växte turismsektorn till en av världens största och snabbast växande näringar med enorma mängder arbetstillfällen och sysselsättning för flera hundra miljoner människor runt om i världen.

Sedan slog coronapandemin till, och över hundra miljoner människor blev av med jobben. Även om det i förfärande hög grad gällde osäkra anställningar med dåliga villkor och låga löner - så var det väldigt många jobb som gick upp i rök på kort tid. Klart ohållbart. Men vad är då hållbar turism?

Läs mer: Kan turism bidra till hållbar utveckling?

Hållbar turism…

Hållbar turism handlar om att människor och miljö ska må bra, att turistorterna och dess lokala befolkning inte påverkas negativt av turismen och, förstås, att klimatförändringarna inte drivs på genom utsläpp av växthusgaser.

Hållbar turism kräver att researrangörerna tar ansvar, att politiker och andra beslutsfattare tar ansvar och det kräver att du, som turist, ser till att göra bra val.

Bra val gör du bäst när du läst på och blivit medveten om hur turismen kan påverka (till exempel genom att läsa den här artikeln till slut).

Du kan också använda dig av tjänster som #Reskoll, som samlar hållbara restips i allt från färdsätt till lunchrestauranger, eller leta efter hållbara märkningar innan du bokar resor och hotell.

...och ohållbar turism

Att naturen tar stryk av massturism är lätt att tänka sig. Ofta avverkas till exempel långa kustlinjer för strandnära hotell och sandiga stränder, varpå känslig jord eroderar ut i havet.

Längs de kuster och på de öar där svenska turister gärna njuter av sol och bad är färskvatten ofta en bristvara. Många gånger konkurrerar turismen med det lokala jordbruket om vattnet, en tävling som fattiga bönder i låginkomstländer sällan har råd att vinna.

Vi svenskar besöker dessutom gärna soliga destinationer som exempelvis Thailand, Mexiko och Zanzibar under torrperioder. Då är det extra ont om vatten.

Läs mer: Varje droppe räknas - så spar du vatten på resan

Men det är inte bara naturen som tar stryk. Några andra, tyvärr vanliga effekter av massturismen är…

• …när stadskärnor töms på liv då hotell och airbnb-boenden driver upp hyrorna…

• …när lokalbefolkning tvingas flytta allt längre bort och ta osäkra arbeten med dåliga villkor och låga löner…

• .. när den lokala ekonomin i byar och hela nationer blir beroende av utländska resebolag och hotellkedjor som de inte själva styr över…

• …när vinsterna från turismen inte blir kvar på destinationerna utan följer de stora hotellkedjorna och resebolagen tillbaka till ägarna i utlandet…

• …när de som sliter på infrastruktur och tär på färskvatten och råvarutillgång inte betalar lokal skatt och därmed bidrar till att gröpa ur de sociala skyddsnäten för lokalborna, som hamnar i en destruktiv beroendeställning.

Läs mer: Lisabon tar tillbaka staden från Airbnb-turismen

Hårt drabbad bransch

Inget av detta har blivit bättre av att denna jättestora sektor med säsongsstyrda flöden av soltörstande människor från den norra hemisfären av klotet till den södra plötsligt, nästan från en dag till en annan, tvärstannade.

Enligt FN-organet UNWTO har över hundra miljoner "formella" jobb inom turism världen över gått upp i rök när närmare en miljard turistbesök uteblev under 2020. Alltså sådana som haft tillfälliga eller längre anställningar direkt inom sektorn.

Till det kan man räkna ytterligare minst lika många "informella" jobb, det vill säga de som indirekt jobbat för turismen genom att till exempel leverera bröd till hotellens frukostbufféer etcetera. För att inte tala om alla som jobbat svart inom sektorn och över huvud taget inte räknas med i statistiken.

Den svenska resebranschen har också drabbats hårt till följd av coronapandemin, men här omfattas åtminstone de anställda av sociala skyddsnät och branschen hålls under armarna med statliga bidrag vid korttidsarbete, omställningsstöd och andra näringsbidrag.

Att den här jättestora globala sektorn är uppbyggd på ett orättvist och direkt ohållbart sätt har blivit tydligare än någonsin efter coronapandemins år 2020. Och då har vi inte ens börjat tala om turismens effekter på klimatet.

Charterflyget och kryssningarna

Under 2020 har flyget till stor del stått parkerat på marken. Utsläppen från transportsektorn har också blivit betydligt lägre än tidigare år. Men de ligger fortfarande på plus, vilket innebär att mängden koldioxid i luften fortsätter att öka. Under hösten låg nivån på den högsta någonsin sedan 800 000 år.

Läs mer: "Vi grejade ändå ett jack i kurvan"

Flyget står för omkring fyra procent av de totala utsläppen av växthusgasen koldioxid, men om man ser till individuella utsläppskällor är flyget för många en av de största.

Enligt en rapport från Oxfam och Stockholm Environment Institute, från tidigare i höstas, står den rikaste procenten (1%) av världens befolkning för dubbelt så stora utsläpp som den fattigaste hälften (50%), och det är framför allt den rikaste procentens transporter som ligger bakom de utsläppen.

"Den rika minoritetens överkonsumtion förvärrar klimatkrisen, men det är ungdomar och människor i fattigdom som drabbas av konsekvenserna, " sa Tim Gore, chef för Oxfams klimatarbete och författare till rapporten, i en presskommentar.

Ett annat populärt ressätt är att åka på kryssning, något som ökat lavinartat under 2010-talet (men som sett ett abrupt fall under 2020). På vissa ställen i världen räknas kryssningsturismen som ekoturism, vilket är helt befängt med tanke på den effekt de stora fartygen har på såväl land- som sjöliv.

Räknat i växthusgaser släpper en resa med ett större kryssningsfartyg ut mer per passagerare än samma sträcka med flyg. Dessutom inkluderar ofta kryssningen flygresor till och från avresehamnen.

Räknar man in utsläpp av partiklar och kväveoxider som hamnar i både luft och vatten och stör djurlivet är kryssningsfartygen ännu värre. Partikelutsläppen från ett enda mellanstort fartyg motsvarar de från en miljon personbilar, enligt den tyska miljöorganisationen Neturschutzbund Deutschland.

Vissa natursköna norska fjordar, som har många besök av kryssningsskepp, har uppmätt sämre luftkvalitet än centrala London under högsäsong. Det är luft som är direkt hälsovådlig att andas in.

Den globala turismen, som vi har lärt känna den de senaste decennierna, är alltså långt ifrån rättvis och definitivt inte hållbar. Men det går att resa hållbart.

Så här blir du en hållbar turist

  • Tänk igenom din resa ordentligt! Ta gärna hjälp av en klimatkalkylator, som Svalna, och räkna på hur myckekt utsläpp dina olika alternativ skulle ge upphov till.

  • Ställ frågan till researrangörerna, vad de gör för att minimera sina avtryck. Kan de inte svara på frågan, eller gör de inte tillräckligt - välj en annan researrangör.

  • Titta alltid efter alternativa färdsätt, välj det som orsakar minst utsläpp per person.

  • Boka lokala boenden, sök efter mindre pensionat och hotell. Hemma hos-boende som Airbnb kan vara en bra idé, men för med sig många tveksamheter, läs mer om det här…

  • Sök boenden med hållbarhetsmärkning. Prioritera de som jobbar med lokala leverantörer och ekologiska produkter.

  • Var noga med vattenåtgång! Slösa inte på vatten och tvätt. I Sverige har vi lyckligtvis gott om rent, bra dricksvatten. Så ser det inte ut i andra delar av världen. Läs mer om det här....

  • Fördela din konsumtion, ät frukost, lunch och middag på olika lokala restauranger och kaféer hellre än på hotellet, särskilt om du bor på ett som tillhör en internationell hotellkedja.

  • Kom ihåg att du är gäst, som turist. Bete dig respektfullt mot lokalbor, djur, natur och den kultur du besöker.

  • Dela med dig av dina hållbara restips för att inspirera fler till ett hållbarare resande på #Reskoll.se

uppmaning

Vilket hållbart restips vill du dela med dig av?

Beskriv ditt favoritställe och inspirera andra!

Tipsa här