Collage med jorden, en febertermometer och virus och bakterier runtomkring.

"Vår livsstil bidrar till nya pandemier"

Till skillnad från oss andra är hälsoforskaren Birgitta Evengård "inte förvånad" över den coronaepidemi som just nu sveper över världen. Hennes team följer dag för dag hur nya smittsamma sjukdomar sprids i ett allt hetare klimat. Här berättar hon hur människans ingrepp i naturen får konsekvenser i våra egna kroppar.

Ingen hade väl kunnat vänta sig att resandet i princip skulle avstanna inom loppet av bara några veckor – men så kom ett nytt virus. Och i princip alla tycks vara med på att vi inte kan resa, handla eller bete oss som nyss.

Att vi agerar kraftfullt i en pandemi för att rädda liv och hälsa är naturligtvis det enda rätta. Men hur kommer det sig att världens makthavare hittills haft svårt att handla lika resolut för att möta "århundradets största hälsohot" – klimatkrisen? Och hur hänger det som görs mot jordens klimat och djur ihop med nya smittor?

Vi frågade Birgitta Evengård, infektionsläkare och seniorprofessor på Umeå universitet, som leder ett forskningsprojekt om hur den globala upphettningen ökar spridningen av infektionssjukdomar här i norr.

Bild av Birgitta Evengård

Birgitta Evengård forskar på klimatrelaterade infektionssjukdomar.

Varför handlar vi så olika inför dessa hälsohot – corona och klimatet?

– När det gäller bristen på handling för klimatet skulle jag säga att det är ekonomiska intressen och girighet som ligger bakom. Vi har inte röstat fram politiker som fattar tillräckligt modiga beslut. Och vi har tappat generationsansvaret.

– Med corona går det dessutom med blixtens hastighet. Det är nästan som om naturen har satt ner foten: "Skärp er homo sapiens sapiens, ni är ett djur bland andra." Viruset kommer från fladdermöss men det verkar vara myrkotten, ett utrotningshotat djur, som har fört över det till människan.

"Det är nästan som om naturen har satt ner foten: 'Skärp er homo sapiens sapiens, ni är ett djur bland andra."

Har coronaviruset något med klimatförändringarna att göra?

– Det kan jag inte uttala mig om. Men det är vårt samspel med djur och växter som är kärnan i det här. Om vi har en livsstil som gör att ekosystemen förändras måste vi vara beredda på farliga infektionssjukdomar. Så länge vi ger oss in i ekosystem där till exempel de här myrkottarna finns och tränger oss på kommer det att komma nya sådana här utbrott. Det finns en stor sannolikhet att vi får återkommande epidemier när klimatförstöringen blir värre.

– Det är faktiskt pinsamt i ett modernt samhälle att vi inte såg det här komma. Vi ska vara beredda.

Collage med myrkott och coronavirus

Den utrotningshotade myrkotten är det djur som det handlas mest illegalt med i hela världen. Myrkotten anses ha läkande krafter inom traditionell kinesisk medicin och dess kött säljs på den svarta marknaden.

Det blir alltså större risk för sådana här sjukdomar när människor ändrar på klimatet och stör ekosystemen. Hur kommer det sig?

– Det har att göra med att växter och djur flyttar på sig när det blir ohållbart där de bor. Djuren på land rör sig nu 17 kilometer närmare de svalare polerna varje år och däggdjuren i havet förflyttar sig med 72 kilometer per år. När djuren flyttar så tar de med sig sina mikroorganismer; virus, bakterier och parasiter som finns i deras mage och tarmar. På så sätt kommer sjukdomar till en ny befolkning som är mottaglig för dem.

– Ett exempel är att när pilträden i Alaska gradvis rörde sig norrut på grund av klimatförändringar så flyttade bävrarna med. De hade med sig parasiten giardia, som orsakar kraftig diarré hos människor – "beaver fever". Klara bäckar i norr som kan se frestande ut att dricka ur kan numera innehålla sådana parasiter.

"Det finns en stor sannolikhet att vi får återkommande epidemier när klimatförstöringen blir värre."

Vad finns det mer för exempel på smittor som kommer med andra djur och med insekter och som sprider sig på grund av den globala upphettningen?

– Några exempel är andra coronavirus som SARS, som startade i Kina, MERS som finns i Mellanöstern och tros komma från kameler, ebola i Afrika som kan ha kommit från fladdermöss eller apor och det myggburna Zikaviruset i Syd-, Mellan- och Nordamerika. Även malaria rör sig mot högre breddgrader.

Och ditt forskarteam håller koll på de här mönstren med nya klimatrelaterade infektioner?

– Ja, det är precis det vi jobbar med på Clinf (ett arktiskt forskningsprojekt med klimatforskare, ekologer, veterinärer, samhällsforskare, urfolksspecialister och medicinare). Vi läser av naturen med vetenskapliga metoder, för att ligga ett steg före sjukdomarna.

– Men det behövs en bättre övervakning av hur sjukdomar vandrar på grund av förändringar i vår miljö.

"Det är faktiskt pinsamt i ett modernt samhälle att vi inte såg det här komma."

Utifrån ditt perspektiv, med klimatets och ekosystemens påverkan på hälsan, hur ser du att det globala resandet kan bli mer hållbart och bidra till bättre hälsa i världen?

– En sak är att vi behöver minska flygandet. Det är viktigt att komma ihåg att ökningen av flygresandet har varit enorm. I Sverige mer än fördubblades antalet utrikes flygresor per invånare från början av 90-talet till 2017. Men sedan hösten 2018 ser vi att trenden börjar brytas.

– Vi behöver ju träffa varandra och har flyget som ett bra verktyg, men det måste ske med måtta. Och det är för billigt att flyga – flygpriserna bör vara satta efter vad det kostar för naturen. Det kanske är så att lågprisbolagens tid är förbi. Men det är utbudet som måste regleras, att skambelägga den enskilda resenären tror jag inte alls på. Det är såklart frestande att ta ett flyg för 300 kronor till Berlin.

Hur hänger hälsa ihop med att bekämpa fattigdomen?

– Hans Roslings doktrin, som han förde fram så briljant, var att när människor slutar vara fattiga så blir de friska. Klimatförändringarna var sekundära. Jag vill inte gå i polemik med honom, men däremot lägga till att människor befinner sig i ekosystem som förändras av klimatförstöringen och det påverkar vår hälsa. Sämre hälsa leder i sin tur till ökad fattigdom. Blir man sjuk kan man inte arbeta. Och där det finns skattestruktur får staten dessutom in mindre i skatt som kan användas till investeringar mot fattigdom.

Vad önskar du att fler skulle ta till sig om hur vår hälsa hänger samman med klimatet?

– Att det finns en enorm kraft i naturen som vi som lever i storstäder kanske har glömt bort. Vi är inte ekosystemens härskare, vi är en del av ekosystemen – mitt bland myrkottarna, fästingarna, myggorna och pilträden.

Före och efter-satellitbilder av utsläppen ovanför Wuhan i Kina förra året och detta år under corona

Bild: NASA

Fakta: Insatser mot Corona kan rädda fler genom minskade utsläpp än genom minskad smitta

  • Coronaepidemin har stängt ner fabriker och fått resandet att stanna upp. Det har lett till en snabb minskning av hälso- och klimatfarliga utsläpp. Satellitbilder visar att de stora giftiga moln som vanligtvis ligger över industriområdena i Kina och Italien i princip har försvunnit.
  • Även i Sveriges stora städer är luftkvaliteten nu bättre än vanligt.
  • Eftersom förorenad luft är en av de stora dödsorsakerna i världen, menar vissa bedömare – inte alla – att coronaepidemin har räddat fler liv genom att tillfälligt sänka utsläppen än genom att stoppa smitta.
  • Enligt WHO dör minst sju miljoner människor i världen av smutsig luft varje år. I Kina 4000 personer – varje dag. Även i Sverige dör 7 600 personer i förtid varje år på grund av luftföroreningar (källa IVL).

Nästa rapport från FN:s klimatpanel IPCC kommer att ha med ett tema om hur människans allt större tryck på naturen och ett hetare klimat ökar risken för pandemier. Rapporten heter "Effekter, anpassning och sårbarhet", och släpps 2021.

uppmaning

Bli en del av rörelsen för hållbart resande

Arbeta för dina hjärtefrågor på det sätt som passar dig.

Så blir du ambassadör