huvudbild

Resande och alkohol

En varm kväll på turistgatan är barerna många, paraplydrinkarna färggranna, ölen iskall och priserna låga. Då dricker den svenska turisten mer. Mycket mer än hemma. Vi släpper loss. Det vi sällan tänker på är att vårt borta är någon annans hemma. Och att en så stor tillgång på billig alkohol har en baksida för de som bor på semesterorten året runt.

Därför är alkohol en viktig fråga kopplat till resande

På gatan Soi Bangla på Phuket eller Ochheuteal beach i Sihanoukville står skyltarna om billig sprit och underhållning tätt. Utbudet är stort och priskonkurrensen hård.

Baksidan är inte lika festlig: stor tillgänglighet, låga priser, reklam och försäljning till unga är några av de främsta orsakerna till att fler dricker mer och till att de alkoholrelaterade problemen ökar. Att reglera de här områdena är därmed ett effektivt sätt att skydda folks hälsa och minska skadorna. Dilemmat är att många av de länder som idag tar emot allt större strömmar av turister helt eller delvis saknar en fungerande lagstiftning kring alkohol.

Idag ökar alkoholkonsumtionen i Afrika, Asien och Latinamerika och konsekvenserna är förödande. Brist på sociala skyddsnät, förebyggande insatser och rehabilitering slår hårt mot redan utsatta grupper. Kopplingen till våld, spridningen av hiv, en försämrad familjeekonomi och barn i beroendemiljöer gör alkohol till ett stort hinder för utveckling i många delar av världen.

Slängd tomflaska i sanden på stranden

I turisternas spår. Bild: Martin Hulthén

Turismen driver fram nya alkoholvanor

Det finns flera orsaker till att alkoholkonsumtionen stiger. Globalisering och ekonomisk tillväxt är två av dem. Turismindustrin en tredje. Såväl resebranschen som resenärerna själva påverkar genom förväntningar om försäljning på destinationen. Nya varor introduceras och en västerländsk alkoholkultur exporteras. En kultur som dessutom är ganska tillspetsad, då många resenärer dricker mer under semestern än hemma.

Ett exempel är Phuket, där år av massturism har lett till att även lokalborna dricker mer – och till att det alkoholrelaterade våldet ökar. Ett annat är Sihanoukville, Kambodjas största badort, där frivilligorganisationer ser hur ungdomar inom turistnäringen anammar besökarnas sätt att dricka. Turisternas höga konsumtion under en vecka eller två blir en ständig "semesterkonsumtion" hos lokalbefolkningen.

Visste du att…

  • Världshälsoorganisationen WHO placerar alkohol på femte plats bland de faktorer som leder till sjukdom och för tidig död. I turistländer som Thailand, Kina, Indien och Brasilien är det den främsta orsaken.
  • Alkoholen bedöms orsaka 3,3 miljoner dödsfall varje år, enligt de senaste siffrorna från WHO.

Vad vi arbetar för

Hållbart resande handlar också om hur vi beter oss och agerar på den plats vi besöker.

Schyst resande ifrågasätter den starka kopplingen mellan semester och alkohol. Genom att prata om turismens alkoholavtryck vill vi visa hur resenären kan undvika att "exportera" ett riskabelt drickande. Det är ett konkret sätt att värna om människors hälsa på resmålet.

På en högre nivå kan skadorna minskas genom att alkoholen regleras även i turistländerna. Det kan handla om åldersgränser, begränsningar av alkoholreklam och skatter och hälsoinformation på produkterna. I stället för att uppmuntra till en blöt semester kan resebranschen i sin tur erbjuda fler alkoholfria alternativ.

  1. Du kan göra skillnad!
  2. Dricker du alkohol, respektera den lokala kulturen.
  3. Tacka nej till illegala droger. Du bidrar till drogproblemen om du gynnar den lokala droghandeln.
  4. Undvik att åka på resor där alkohol och supande står i fokus.
  5. Förstärk inte alkoholnormen på semestern genom att lägga ut bilder på drinkar i sociala medier.

Sakkunniga om alkohol och andra droger inom Schyst resande

Vill du veta mer om arbetet för en tryggare värld där ingen far illa av alkohol eller andra droger, besök IOGT-NTO:s hemsida.

uppmaning

Vilket hållbart restips vill du dela med dig av?

Beskriv just ditt favoritställe och inspirera andra resenärer!

Tipsa här